Träning och skogspromenad

Redan torsdag och träningsdags. Hoppas att M tycker att Burre har fått jobba tillräckligt de senaste dagarna så att han är rastad inför träningen. När jag skulle lasta red K på ridbanan så jag var lite nervös för hur det skulle gå men Burre klev rätt på! Trots att vi var på väg bort.

När vi hade skrittat fram på långa tyglar kom M och ville börja lektionen. Det visade sig att jag hade tagit fel på en kvart och trodde att jag hade gått om tid när jag kom exakt. M var nöjd när hom fick se en fattning åt varje håll redan från början. Då tyckte hon att vi skulle jobba på ökningar i galopp. Jag tyckte det lät avancerat med det visade sig mer vara tempoväxlingar. Samtidigt som jag minskade tempot minskade jag volten och när den blev större ökade jag tempot. Det svåra är att våga ta tillräckligt ordentligt i yttertygeln för att få en minskning. Annars fortsätter han gärna och springer.

Som vanligt är vänster varv svårare än höger och det som är svårast är att få Burre att gå i en bra form när han galopperar långsamt i vänster varv. Får han lägga upp tempot bara lite går han genast i bättre form. För att få bättre avbrott skall jag (såklart!) minska tempot en liten stund innan och inte låta honom bryta av direkt när jag minskar.

Vi fick prova en bra övning för galopp på diagonalen: man rider den men strax innan väggen vänder ma tillbaka så att man ligger kvar i samma var hela tiden och man rider på en trekant med en rundning av det spetsiga hörnet. Då kan man rida massor av diagonaler utan att byta varv.

Som vanligt avslutade vi med att flytta lite sidvärts. Det gick riktigt bra åt höger men är svårare åt vänster.

När jag rider hemma måste jag hela tiden tänka på att flytta in bakdelen för den åker hela tiden åt vänster. När jag red på volt fick jag rida Burre helt rak för att jag skulle få med baken.

När jag skulle sätta på transportskydden när vi skulle åka hem fick jag hålla hårt i Burre för att han inte skulle springa på transporten. I ett obevakat ögonblick var han på väg att hoppa in i den! Och det var bara några dagar sedan jag funderade på om han behövde lastträning!

Hemma väntade C på att bli riden. Eller snarare K förväntade sig att jag skulle rida. Varken C eller jag var sugna på det. En halvlång tur i skogen fick det bli för att vi skulle slippa bråka med varandra. När vi kom av stallplanen verkade han tycka att det var ok för sen protesterade han inte mer. Kvällen var jättefin, alldeles stjärnklart och jag tyckte inte att det hade blivit riktigt mörkt trots att klockan var efter sju.