Sista dagen på kursen

var det programridning och hopptävling som gällde. Jag valde att rida LB:2 på programridningen som Cawat genomförde riktigt bra. Framridningen var utomhus på hoppbanan. Jag blev snabbt nöjd med Cawat så vi höll inte på så länge utan skrittade ganska mycket. Sedan drog den som var före mig ut på tiden så det blev mycket skritt och en hel del väntande men när det väl var vår tur var Cawat pigg och laddad. Det enda han tyckte var läskigt i ridhuset var domarbordet men där fick han lite utor av domaren så då gick det bättre.

Genomförandet gick riktigt bra. Det enda jag kan klaga på är formen på några av volterna men det kan jag knappast anklaga Cawat för. I mellangångarterna tog han i mycket för att vara han och inte ett enda omslag. Han gick i en bra form som han behöll genom hela programmet. Det tror jag inte att vi har lyckats med tidigare så jag var jättenöjd. Domarens enda kommentar var att det var dagens bästa ritt men å andra sidan var det flera som red LC:1 med gramman så jag vet inte om det säger så mycket.

När det var dags för hoppningen som var utomhus öppnade sig himlen. Framridningen blev lite konstig när vi först fick hoppa fram på 20 cm, sedan vänta en stund medan några ekipage skulle hoppa den höjden. Därefter fick vi hoppa fram på 70 cm. Den höjningen blev lite för mycket för Cawat som plötsligt visade sin vanliga hoppsida. Att det plötsligt dök upp lite oxrar gjorde inte saken bättre.

Efter mycket tvekan kom vi runt banan när alla bakbommar var bortplockade. Trots det lyckades vi riva ett hinder! Med facit i hand när framridningen blev så digital hade det nog varit bättre att hoppa banan på 40cm. Efter hoppningen var det fika och packnings som gällde.

Sammanfattningsvis var kursen ok. Det jag fick med mig var framförallt att vara noggrann och att inte rida för långa linjer utan att hela tiden lägga in volter. Sen var kursen ett spännande studiebesök i en helt annan hästvärld. Jag trodde inte hoppvärlden var så skild från den jag kom ifrån med det var den. Sen var det intressant att testa att stå på en stor fin anläggning och att se att det fanns både för och nackdelar med det.

Borta bra men hemma bäst heter det och det stämde med tränarna. Det är svårt att slå de tränare jag har tillgång till hemma, både när det gäller hoppning och dressyr.

När jag skulle åka trodde jag att fredagsköerna skulle ge med sig lite tidigare än dagen innan men icke. Nu tog det en halvtimme extra. Så det blev en intressant erfarenhet att åka med hästtransporten genom stan och i köer men det gick.