Den här helgen var det dags för Cawats box och den var inte lika ren och fin som Burres var när innan jag skurade den. Men innan jag började skura fyllde jag Burres sjuka hov med silikon. Jag tog bort skon eftersom vi befarade att det var en sten under sulan som gjorde honom halt. När den väl var borta såg jag att det bara var lite sand som hade letat sig in i silikonet. När jag satte tillbaka skon hade jag inte tillgång till silikon men nu på morgonen var jag och handlade på Bauhaus.
Efter det var det städning som gällde men nu hade jag sällskap eftersom även Kurt hade vikt dagen åt denna syssla. När man väl har kommit igång med städningen ser man bara hur smutsigt det är över allt och hur mycket som behöver åtgärdas men när jag hade gått ett varv runt väggarna på boxen gav jag upp för dagen.
Innan dess hade jag släppt Burre i sin sommarhage som han inte hade varit i på sex dagar. Han talade snabbt om hur glad han var att komma tillbaka till gräset och till kompisarna. När jag bestämde mig för att släppa honom där tänkte jag bara på hur fridfullt det ser ut när alla hästarna står med mulen i gräset hela dagen. Att Burre skulle sprattla en del borde jag ha kunnat räkna ut eftersom det första försöket att springa med honom för att se om han fortfarande var halt tidigare på morgonen misslyckades eftersom han bara skuttade fram.
I hagen var bakbenen stundtals högt över marken, stundtals var alla hovar i luften när han rullade sig grundligt. Men glad var han.
Efter städningen tog jag ut Cawat på en skrittur. Han kändes fortfarande lite pigg och laddad som på fredagen. Turen gick bra med bara lite protester om att det var läskigheter på vägen. I några uppförsbackar kunde jag inte låta bli att galoppera och det verkade som Cawat tyckte att det var helt rätt. När vi skulle över ett litet dike drev jag på lite för att han skulle skutta över det. Efter det skuttet fortsatte han i galopp och jag lät honom hållas ett tag. Jag är så ovan vid att han bjuder framåt så det vill jag inte ta bort när det för en gångs skull sker. Resten av turen tog vi det lugnt. Det kan han behöva efter tre dagars chock.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar