Duktig häst igen

Om Burre var väldens bästa häst i fredags undrar jag vad han var igår. Vi åkte till Blåkulla och red för Monica. Bästa gången hittills. Monica tyckte att galoppen var mycket bättre än förra veckan. 10metersvolterna som jag fick skäll för förra veckan eftersom vi bara sladdade runt gick mycket bättre, för att inte säga att de funkade bra. I fredags kom jag ju på att man kan svänga för ytterhjälperna. Då gick det bättre men bäst går det om man kombinerar ytter och innerhjälperna. Det måste jag göra i vänster volterna men i höger varv måste jag vara mycket mer försiktig med innerhjälperna.

Det vi jobbade mest med på lektionen var traven. Jag vill kunna rida mellantrav på Burre men jag börjar inse vilken lång resa vi har dit. Bara det att jag måste kunna sitta på honom, t ex. Jag rider gärna Burre i undertempo för då blir det mycket bekvämare för mig att sitta ner. Steg ett mot mellantrav är att kunna rida Burre i arbetstrav med bibehållen form. Som jag har sagt tidigare vill jag öka farten genom att lätta i handen. På träningen kom jag faktiskt ett litet steg närmare att öka genom att driva utan att släppa handen.

Ibland när jag ville öka tappade jag Burres bakben. Då fick jag göra halvhalter genom att tänka nästan skritt. Det funkade bra så det skall jag ta med mig när jag gör halvhalter i fortsättningen. För jättelånga sedan fick jag göra en övning vars mål var att man skulle komma till en halvhalt genom nästan skritt men den har jag hunnit glömma och när jag har fått öva halvhalter på sistone har de beskrivits så komplicerat att jag inte trodde det kunde vara så enkelt som att nästan göra halt.

Hemma i stallet fick Burre en dusch och stretch innan han fick gå ut i hagen. Närmast grinden ligger det några höhögar eftersom betet håller på att ta slut. Burre tog några tuggor därifrån sedan spanade han efter kompisarna som han inte såg. Då gnäggade han och fick massor av svar. Då drog han i full galopp till kompisarna. Jag är ovan vid gnäggande hästar eftersom Cawat inte kan gnägga. När han försöker kommer det bara lite krax. Även Pelle är ganska tyst, om det inte är något snyggt sto i närheten förstås.

Tänk att det alltid finns massor att göra i stallet. Det tog flera timmar innan jag var redo att hämta Cawat. Bland annat satte jag på de nya däcken på transporten så nu är den riktigt fin. Städad och nya fina riktigt bra däck. Sen var jag duktig och putsade två sadlar och en massa träns. Jag måste ha gjort massor av andra saker med för totalt var jag i stallet åtta timmar.

Cawat red jag på vanligt tränsbett för första gången på länge. Då gick det plötsligt mycket sämre. Jag som trodde att det hade funkat bra den senaste tiden för att jag var så duktig på att rida :) men det var tydligen det raka bettets förtjänst. När Kurt kom ut på ridbanan kom han med lösningen korta förhållningar och sedan lätta. Det lät bra men är svårt att genomföra för att Cawat blir så tung i handen, eller är det så att han blir tung i handen för att jag gör för sega förhållningar? Min egen plan för att få honom att kännas bättre var massor av övergångar och volter för att aktivera honom. Mot slutet av passet gick han bättre. När vi hade hållit på ett bra tag avslutade jag längs vägen där vi tog en lång härlig galopp innan vi skrittade tillbaka.