måndag, augusti 24

Stackars liten Burre

Hovslagaren hade varit ute på morgonen och gjort ett bra jobb. De tre senaste skoningarna har det varit någon förändring, först sulor, sedan travskor och nu sidokappor bak. Burre sliter nämligen bort tåkapporna bak om skorna får hänga med en omläggning. Tredje gången gilt hoppas jag på och att vi kan fortsätta som han har det nu och att skorna sitter på.

Om han är ömfotad av skoningen är tanken att han ska slippa ryttare samma dag. Därför tömkörde Kurt. Men det betydde inte att han inte behövde jobba. Burre fick träna på att trava bra och de avslutade med att träna mellantrav på långsidorna. Då fick både Kurt och Burre jobba medan jag satt på Cawat och nöjt av resultatet. Det jag såg var nämligen en Burre som tog i för kung och forstel and och böjde på bakbenen så mycket som han antagligen aldrig har gjort tidigare i livet. Vilken trav! Tänk när jag kan få honom att åstadkomma samma sak med mig på ryggen. Burre behövde bara göra en längning i varje varv. Sen var de nog båda helt slut. Om Burre är stel eller halt i morgon vet jag vad det beror på. Jag kommer inte heller bli förvånad om han ligger ner när jag kommer till stallet. Gör han det är det nog ett desperat försök att vila bakbenen som han har träningsverk i. Kurt fick jobba han med som skulle hålla samma tempo, driva och hålla koll på tömmarna.

Medan dessa två kämpade på ridbanan satt jag och åkte runt på Cawat en stund. Jag tyckte faktiskt att det gick ganska bra att åka häst. Det var bara i vänstergaloppen som han ville slå upp huvudet lite i fattningarna och avbrotten. När Kurt hade gått in med Burre tyckte jag att Kurt behövde jobba lite till så han fick hjälpa mig med vänstergaloppen. Inte helt överraskande hette hjälpen yttertygel. Jag måste rida honom på yttertygeln och våga ställa utåt men sen när jag har honom där skall jag våga släppa fram/ner honom. När vi var nöjda hoppade Kurt upp en stund. Både igår och idag när Kurt red tyckte jag att tygeln glappade och jag blev tvungen att kommentera det. Anledningen till att han lät den glappa lite i bland är för att Cawat inte skall bli hängande i handen. Tänk att det aldrig finns ett rätt eller fel i ridningen. Det jag får skäll för är rätt för någon annan eller vid ett annat tillfälle.

På vägen hem bestämde jag mig för att anmäla Cawat till en tävling. det blir vår första på mer än ett år. Kurt erbjöd sig att köra dit Cawat vilket betyder att jag kan ta med Burre. Då blir det fyra starter samma dag för mig om jag kommer med som jag hoppas. Då får ni hålla tummarna för mig!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar