Vi delade på hästarna igen

Jag började med att rida Burre. Värmde upp honom med massor av övergångar sedan tränade jag lite galoppvolter. Det känns som att de funkar bättre om jag rider honom rakare. Visst kanske domaren klankar ner på det men det är ändå bättre än att vi sladdar igenom hela programmet. Medan jag red volterna kom jag på en del av det jag borde tänka på när jag rider en volt. Då blev det mycket och jag visste inte riktigt vad jag skulle fokusera på. Det blir svårt när man lär sig nya saker.

Jag avslutade Burre med att rida igenom programmet. Det gick faktiskt bra. Första mellantraven tyckte Kurt var ok. Då tänkte jag på att inte rida konstant ökning, utan att börja med att öka lite och sedan se glad ut och bara behålla den lilla ökningen och låtsas som om jag tycker att den var världsbäst. Den andra ökningen i slutet av programmet fick jag beröm för. Då tog Burre i med bakbenen.

När jag var klar med programridningen tog Kurt över Burre och tränade mellantrav en kort stund. Han blev så nöjd med Burre att han hoppade av ganska snabbt. Jag tror att Burre börjar förstå vad Kurt vill med honom.

När jag red Burre red Kurt Cawat. Han fick igång honom bra och fick till och med Cawat att höja sig i bogpartiet när de tog i lite i traven. När jag hoppade upp på Cawat var han lite seg i handen men explosiv. En gång trodde jag att det var kört och att jag skulle åka i backen. Det var riktigt länge sedan jag gjorde det under ett dressyrpass men som tur var gick det bra.

På tävlingsfronten kan jag rapportera att nu börjar nerverna dyka upp i stallet. Det är faktiskt intressant att se hur andra reagerar för på något sätt tror jag att jag är lite okänslig. Jag har vant mig vid att det går åt skogen med Cawat och har nog därför inte så stora förväntningar. Jag räknar inte heller med att stöta på någon jag känner så därför tycker jag inte att det gör något om jag gör bort mig, jag ser det nog mest som träning där målet är att kunna rida som hemma inne på tävlingsbanan.

Förra tävlingen lärde jag mig dock att jag definitivt ska räkna med att bli både igenkänd och ihågkommen så nu kanske jag borde vara mer nervös och försöka satsa hårdare. Men jag vet aldrig hur hästen kommer att kännas inne på banan innan jag är där och det är faktiskt det som avgör, för mina möjligheter att påverka den känslan är minimala ännu så länge tyvärr.