Fotograf under tävlingsdagen var Kurt
Cawat var först ut och inledde med lite rodeo på framridningen man måste ju sätta sig i respekt hos de andra hästarna. Det var bara att vänta ut honom så lugnade han sig och frustade, vilket betyder att han har gett sig. Det blev en ganska kort framridning och han var fortfarande lite laddad när vi gick till collectingring som han tyckte var lite läskig. Inne på banan, som var utomhus gick det bra. Jag styrde runt och han gjorde det han skulle. Kurt var nöjd efteråt men jag hade inte några större förhoppningar eftersom de före mig hade fått höga poäng. Det visade sig dock att det inte var mycket att komma med efter vår ritt. 70% och ledning som vi behöll nästan hela klassen igenom! Med Cawat som inte går att tävla med.
Lite måste jag få skryta!
När jag red fram Burre var det en jättefin häst med en super ryttare på framridningen. Om vi fick 70% trodde jag de skulle få typ 80% men de fick typ två poäng mer än fina Cawat. Protokollet var en ren fröjd att läsa. Sjuor där nere tillsammans med en åtta för korrektheten i uppvisningen! Det ska jag rama in. Kommentaren var att det var en häst som kan utvecklas mycket. Domaren skulle bara veta att han är arton och nog aldrig kommer att kunna göra om denna prestation på en tävlingsbana.
Här finns den fina ritten: http://www.youtube.com/watch?v=5qQb3_3rxrk (allt är relatvit men för att vara oss var det bra)...och här är Burre som bara var lite sämre
Det var svårt för Burre att matcha Cawats prestation men även han gjorde en bra insats. Jag fick nedslag på framåtbjudningen och två poäng mindre än med Cawat, dvs 69%! Burre startade näst sist så vi stod bara utanför banan och väntade på prisutdelningen. När jag red Burre låg Cawat tvåa så hur det än gick skulle jag ha en häst till prisutdelning! Den sista ryttaren gjorde en kanonritt och van klassen på 72%. Det betydde att Cawat kom trea och Burre kom fyra. Burre fick vara stand-in för Cawat och vara med på prisutdelningen trots att han inte riktigt hade förtjänat det.
Burre fick stå i transporten och äta och dricka lite innan det var dags igen. Nu satsade vi på en jättekort framridning. Det hjälpte inte för det blev lite soppatorsk på banan och ett onödigt avbrott i galoppen. Resultatet blev 61% och vi hamnade i mitten av klassen. Jag måste helt klart träna på att rida på 100% inne på banan. Nu känns det som jag lufsar runt lite. Jag ska vara dödstrött när programmet är klart för då har jag åtminstone försökt att göra mitt bästa. Båda programmen slog ner på hans bjudning i traven så det är det vi måste hem och träna på och det är det vi tränar på med Monica. Bara att fortsätta! Som det är nu får vi taktmissar när han bjuder ojämnt.
Burre i LB:1
Med Cawat ville jag ha en ännu kortare framridning så jag stod mest stilla. I Collectingring och innan vi började programmet inne på banan gick han super. Tyvärr dröjde det innan vi fick startsignal, som vanligt. Nästa gång skall jag inte rida in på banan förrän det har gått jättelång tid från att insläppet öppnades.
Cawat gick inte heller fram ordentligt men tuggade på i sakta mak genom hela programmet och landade på 60%. Det är bästa hittills i LB med honom. Innan helgen låg mitt procentbästa med honom på 57% så jämför med det måste båda resultaten anses vara jättebra. Så vitt jag vet har Cawat bara en placering, i Lätt B, tidigare i sitt liv.
Det var intressant att se att båda hästarna blev bedömda så lika. Jag trodde det skulle vara större skillnad. Å andra sidan gick Cawat bättre än jag hade vågat hoppas. Likheten skulle kunna tyda på att det inte är hästen som avgör...
Kurt skulle hjälpa till att lasta en häst som startade senare i klassen. Jag hoppades att hon inte skulle hamna bland de tre bästa så vi var tvungna att stanna på prisutdelning. Hon red in på en fjärdeplats så vi kom iväg ganska snart.
Hemma var Burre överlycklig över att få komma ut i hagen och Cawat spanade in stoet och fölet som hade flyttat till hans grannhage.
Tokig som jag är hade jag lovat att rida lektion på K1 på kvällen. Det gick mindre bra eller snarare katastrofalt. Jag ville rida på långa tyglar och lösningen på den hästen hette jättekorta tyglar. Behöver jag säga att jag stupade i säng när jag väl kom hem efter fjorton timmar?
Stort tack för all hjälp jag har fått under helgen. Utan er hade detta inte varit möjligt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar