lördag, september 26

Jag har en duktig häst

En lång dag skulle det bli idag för ingen av mina fantastiska hästskötare var i stallet och kunde hjälpa mig att göra iordning Cawat och Burre inför söndagens tävlingar.

Jag började med att rida Cawat. När vi gick ut på vår uppvärmingsrunda i skogen blev fölmärren riden på ridbanan. Jisses vad hon blev snygg med sadel och träns på. Tidigare har jag bara sett henne i hagen och inte tyckt att hon såg så märkvärdig ut men på ridbanan var det en riktig snygging. Vet knappt om jag vågar mig dit med mina skogsmullar.

När det var min och Cawats tur att jobba lite på ridbanan var de klara som tur var så vi slapp bli jämförda med dem. Jag red honom på det raka bettet idag med och det kändes bra. Han var hyfsat pigg och lyssnade bra. Vi höll inte på så länge utan avslutade med att rida igenom programmet.

Burre och jag kom iväg till Blåkulla i tid för en gångs skull. Vi var till och med så tidiga att vi skrittade fram ute en stund innan det var dags att lägga på sadel. När jag gjorde i iordning honom utanför transporten lyckades han kliva sönder nosgrimman på fintränset. Irriterande men mitt eget fel eftersom jag inte hade knäppt den.

Burre kändes riktigt fin under framridningen. Vi tog det lite försiktigt för det var en liten pojke på en pytteliten ponny som hade en av sina första ridlektioner i livet. Då ville jag inte skrämma honom genom att flänga runt för mycket i ridhuset.

Jag fick börja med att trava Burre längs fyrkantsspåret och kräva en låg form. När jag tempoväxlade fick han inte köra upp nacken. Det skulle jag vara jättehård med. När han gick i ok form skulle jag peta lite med spöet på baken för att få igång bakbenen. Därefter fick jag gå in på en volt och först rida massor av övergångar med bara några steg i varje gångart, sedan rida honom framåt, fortfarande med stenhårt krav på god form. Nu fick även jag arbeta med min sits och mina hjälper. Vänsterarmen har jag väldigt lätt att räta ut, som vanligt och högerhanden tränger för att jag vill få in högerbogen. Därför hade jag oftast spöet i högerhand idag. En av dagens uppgifter var att få honom att lyssna på min högerskänkel när jag vill peta in hans högerbog. Till slut travade Burre bra i ett friskt tempo i båda varven. Då var det dags för att rida igenom morgondagens program. Monica tyckte att det var stor skillnad mot när jag red dem i somras. Särskilt travdelen var hon nöjd med men det kan ja ha ett visst samband med att vi hade jobbat stenhårt med det den senaste halvtimmen. Tänk om jag kunde stoppa ner henne i fickan och ha med henne på alla framridningsbanor! Då skulle det gå mycket bättre. Fast jag har ju Kurt med mig allt som oftast så jag ska inte klaga.

När jag hade ridit igenom programmet trodde jag att vi var klara men vi hade bara kommit halvvägs och dagens stora ahaupplevelse närmade sig. Jag skulle nämligen träna lite tempoväxlingar i galopp. Fram tills nu har min metod för mellangalopp varit som följer: driv maximalt i galopp och släpp allt i handen. Rid helst på diagonalen så att väggen på andra sidan kan agera stopp och krascha in i den. För någon vecka sedan kom insikten att det är avsaktning till arbetsgalopp innan övergången. Redan där föll min metod. Den stora uppenbarelsen var i form av att jag ska rida mellangalopp på samma sätt som jag rider mellantrav. Det vill säga, jag ska inte lätta i handen, utan bara driva mer och få rundare språng. Det funkar jättebra med Burre som har en kanongalopp. När jag gjorde på det sättet kunde jag tempoväxla utan att tappa ut honom.

Vi avslutade passet med att jag skulle få honom rund och låg i trav. Tillslut kunde jag släppa tygeln och han fortsatte i samma lugna tempo och i samma form. Så har jag läst i böckerna att det skall vara men jag har aldrig lyckats åstadkomma det själv. Burre var helt fantastisk hela denna lektion. Han jobbade stenhårt och protesterade bara lite grann.

Eftersom nosgrimman gick sönder fick jag rida utan. Det funkade förvånansvärt bra men plötsligt såg jag en lång röd slips komma farande ut ur hans mun. Så lång tunga visste jag inte att han hade. Men det hände bara en gång. Jag tror att det var första lektionen någonsin som han inte släppte bettet en enda gång. När jag hoppade av var hela han genomblöt och skummig på flera ställen.

Hemma i stallet hade jag tänkt vänta med att bada honom men jag gjorde det på engång eftersom han hade varit så blöt. Sedan fick han gå ut med täcke. Det tog ungefär en minut innan han hade rullat sig. Som tur var valde han en gräsplätt att rulla sig på. När han kom in i hagen hälsade han först på flocken sedan travade han iväg för att hitta ett bra rullställe. Att flockledaren sprang efter för att fösa tillbaka honom brydde han sig faktiskt inte om för han hade viktiga saker på gång.

Burre stod snällt stilla medan jag badade honom efter att jag hade sagt till honom. Cawat däremot ville inte alls men svårighetsgraden var högre för honom eftersom det var en motorsåg igång några meter från honom och han såg hur spånet yrde men även han blev renare. När jag flätade dem var Cawat duktigare på att stå stilla. Så länge man håller på med man eller svans står han blickstilla oavsett vad som händer. Eftersom han verkar njuta så ägnade jag extra lång tid åt svansen hans som blir jättefin om man jobbar lite med den.

Under dagen pratade jag med Burres hagkompis ägare. De hade gjort träckprov och hittat blodmaskägg. Den hästen har varit maskfri i många år, precis som Burre så jag borde nog testa honom. Nu har vi trots allt två hästar med blodmask i stallet och en annan av Burres hagkompisar blev varken avmaskad eller kollad inför betet så det kan vara så att deras bete har blivit infekterat under sommaren. Det kan även vara så att det är de hästar som gick i hagen tidigare som har infekterat.

Innan jag åkte fick jag reda på mina definitiva starttider och vi bestämde att vi kör en häst i taget. Det blir en del åkande men skönt för hästarna som får en kort tävlingsdag. Burre kommer till och med få gå ut lite innan det är dags för honom.

När jag åkte hem såg jag hur de plockade bort de sista avspärrningarna för att öppna den sista biten av motorvägen till Ösmo. I morgon blir det ny väg till stallet och för hoppningsvis kommer vi få mycket bättre uteridningsmöjligheter när trafiken på gamla vägen minskar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar