Brr, nu är det kallt

Burre fortsatte att vara en stökig tonåring i dag men han skötte sig igår både med hovslagaren och när Kurt tömkörde honom. Jag ville att hovslagaren skulle titta om han kunde korrigera ena bakhoven eftersom han stryker sig där och har haft ett sår som inte har velat läka. Men Burre har liksom inget att ta av på sina hovar. Jag skor honom ganska ofta eftersom skorna lossnar annars och de växer långsamt. Den här gången satt de riktigt bra fram till skoningen trots att det hade gått hela 6,5 veckor (nästan rekord). Om de sitter på lika bra nu trots lera och att broddarna nog får komma fram snart ska jag försöka skjuta på skoningen lite grann. Kanske vara järv och låta det gå hela 7,5 veckor!

Hur som helst kommer Burre att få sidokappor även på framskorna för att kunna justera tån som inte ser helt vacker ut på någon av framhovarna. Och med sidokappor kommer skorna att sitta på bättre. Alltid är det något nytt med Burres skor och för varje gång blir det bara bättre.

Redan när jag skrittade fram Burre var han pigg. När vi gick in på ridbanan jobbade jag lite på samma sätt som i måndags, dvs med att flytta en rak häst åt sidan. Det tyckte han inte alls om i vänster varv. I höger var det tydligen ok men inte åt vänster där han protesterade en hel del. När jag gick över till trav fortsatte han att tala om vad han tyckte om att arbeta. Helt plötsligt tyckte han att han behövde vara extra tydlig så då kom det en bock och en ordentlig bakut spark. Från min lilla snälla pålle.

När jag övergick till att jobba med trav och galopp gick det bättre men det var fortfarande en Burre som helst bara ville springa. Jag undrar om det beror på att jag har varit borta flera dagar och tappat min ridning, kylan eller på att han har gått lite lugnare i veckan. Jag fick kommentaren att jag skulle ta det lite lugnt så han inte är helt slut till hoppningen i morgon men jag kände snarare att jag behövde trötta ut honom för att han skulle vara kontrollerbar då.

Det var nog vårt sämsta ridpass någonsin och det var vår uppladdning inför tävlingen på söndag! Jag får försöka trösta mig med att Kurt tyckte att det såg bra ut i galoppen.

Kurt hade en elev som kom ut och red Cawat. För att jag ändå skulle få rida två hoppade jag upp på Pelle. Det var säkert två år sedan jag gjorde det sist och jag fick jobba. I söndags visade Monica hur lätt en häst kan dra mig ur sadeln och det var precis den styrka som hon påpekade att jag saknar som jag hade behövt för att rida honom. Pelle är jättepigg och glad och har inte ridits ordentligt på flera år. För att få kontroll på honom ville jag använda armstyrka. Med den kom jag inte långt. När jag kunde släppa lite i handen utan att han körde upp huvudet och jag började bli stark i mellandelen i stället gick det lite bättre. Till slut fick jag faktiskt till två riktigt bra galoppfattningar för tanken och ett riktigt bra avbrott. De andra avbrotten ska vi inte tala om...