Full fart i snön

Nu är Burre på gång! Eller? Hur som helst var det premiär för att gå ut och gå med honom. En promenad på ridbanan i ett tempo som Burre tyckte var alldeles för långsamt men som jag tyckte var fullt tillräckligt med tanke på snön vi pulsade i. Det gick bra förutom två incidenter, först fick han ett litet tokryck men lugnade sig snabbt när han fick en tillsägelse sen föll benen plötsligt ihop under honom. Jag antar att han hade gått och spanat ett tag och räknat ut att det gällde att vara snabb om han skulle lyckas. I vanliga fall kräver en rullning förberedelser men nu var det bara ner med nosen och vika ihop benen. Mycket mer än så hann han inte med innan jag reagerade.

När han fick gå ut i sin "hage" senare fick han gå naken för att få njuta ordentligt av att rulla i snön men då passade det sig inte. Däremot lyckades han och Pelle med gemensamma krafter riva först min avspärrning så att de inte ska komma åt varandra och sedan även staketet. Medan jag red Cawat satte Kurt upp en ny och kraftigare avspärrning så nu hoppas jag att de kan hålla sig borta från varandra. Annars vet jag en som blir inlåst i sin box ett tag framöver.

Cawat började jag med på ridbanan. Han var jättetrevlig idag och gjorde precis det jag bad honom om. Han trampade på och skummade fint i munnen. Eftersom snön fortfarande ligger kunde vi inte låta bli att galoppera lite. Hela sträckan längs vägen fram och tillbaka. På tillbakavägen gick det fortare. Nu har snön packat sig lite så Cawat orkade galoppera uppför hela backen. I vanlig ordning skrittade vi av på ridbanan eftersom det inte blev så mycket av den varan längs vägen. Men vad gör det när vi hade skoj?

Den här helgen är den första på länge som jag har varit pigg. Jag har vaknat och varit utsövd och inte helt utslagen efter en dag i stallet. Den senaste tiden har jag somnat på soffan när jag har kommit hem från stallet på helgerna. Igår hade jag så mycket ork över att jag åkte och tränade. Som vanligt är det skoj när man väl kommer dit. Mitt välbefinnande verkar hänga tätt ihop med hur Burre mår. Jag håller tummarna hela tiden för att allt ska gå bra.

I morgon bitti ska vi till Stav för omläggning. Om jag har förstått det hela rätt är deras hovslagare tillbaka. Då får han titta på Burre för första gången efter operationen. Det är samma hovslagare som kliade sig i huvudet i julas när han inte förstod varför Burre hade ont. Kan tänka mig att han är lite nyfiken.

Fördelen med ett tidigt besök på kliniken är att jag får rida Cawat i dagsljus. För jag hoppas att det går snabbt i Stav och att jag hinner med Cawat om jag lyckas komma upp ur sängen i tid. Men jag har varit pigg hela helgen så det kan inte vara något problem.