Ingen Burre

Det är tomt i stallet utan Burre... Igår var jag ute och red Cawat en sväng på ridbanan. Jag fick kommentaren att det såg lugnt och avspänt ut. Min ridning brukar vara allt annat än lugn och avspänd så jag tolkade det som beröm.

Bara för att vi har haft jättebra underlag på ridbanan hela vintern och fortfarande har bättre än det har varit tidigare år har jag gått och blivit kräsen. Nu tycker jag att Cawat verkar tycka att det är tungt. Tidigare år har jag hävdat att Cawat är uppvuxen med ridbana året runt och därför är stadig på foten och klarar det mesta. Det gör han nog, det är bara jag som har problem.

En som nog tycker att det är rätt tid att vara skadad är nog Burre. Han är till skillnad från Cawat en riktig ridhushäst. Förra vintern tyckte han det var läskigt att gå på ridbanan när det var snö och is på den trots att han var välbroddad.

I brist på inspiration försökte jag mig på en övning från Ridsport, rida rakt fram på kvartslinjen och ställa åt båda hållen (inte samtidigt dock :)). Svårt värre! Men jag ser det ändå som ett framsteg att jag kände att alla Cawats kroppsdelar for åt olika håll. Som om inte det räckte saknade vi helt styrfart när vi testade övningen i skritt...