Två skritturer

När träningen på Blåkulla blev inställd tänkte jag åka till ridhus med både Burre och Cawat men planerna ändrades. Jag började med att köra Burre en liten bit för att komma bort från den djupa snön alldeles vid stallet. Första gången sedan i november som jag red ut på honom.

Burre älskar verkligen att få "jobba". Trots att vi bara skrittade en kort stund tog han uppgiften på stort allvar. Om mängden skum i munnen säger något om hur nöjd hästen är kan jag tala om att Burre var mäkta nöjd med att åka iväg och ta i. Jag valde medvetet en kuperad väg för att han skulle få lite variation till det plana arbetet på ridbanan. Trots att jag inte red i de brantaste backarna blev han lite trött av vår jättelånga promenad.

Medan jag red Burre kom jag fram till att jag nog skulle kunna våga mig på att gå ut i skogen med Cawat. Jag satt upp på ridbanan och sen ägnade vi en stund åt uppvärmning som leddes helt och hållet av Cawat... Alla leder skulle böjas och testas. Efter tio minuter tyckte Cawat att vi var uppmjukade så då lugnade han ner sig. Han är alltid lika intressant när han har strulat. Det är inte så att han sakta lugnar sig utan det är mer som att trycka på en av-knapp. En sekund efter att han har tryckt på den är han lugn som en filbunke.

Vi gick ut i skogen och jag upptäckte ganska snart att Cawat var på "inte-tycka-om-nerförsbackar-humöret men för övrigt gick det bra. I vår galoppbacke satsade han järnet och drog. Jag trodde inte det skulle sluta bra men han stannade snällt. När vi skulle tillbaka från skogen gick vi i åkerkanten där det fortfarande är djup snö så han fick pulsa en del. Vi lyckades även dråsa ner i ett snöfyllt dike som inte syntes men det var inga problem för Cawat.

På hemvägen passerade vi den lilla backen där jag åkte av i måndags. Ett tag hade jag vilda planer på att vi skulle testa den men jag nöjde mig med ockulärbesktning. Den ser bättre ut nu så får jag sällskap kan jag nog våga mig ut med Cawat på söndag.