Handhäst

I morse var jag uppe med tuppen för att morgonfodra hästarna vilket gick bra så när som på ett rymningsförsök. Vi har två åringar i stallet som bor i samma box. De drabbas tydligen av stor separationsångest så fort de inte kan se varandra. När jag tog ut den andra till hagen gjorde den första ett försök att ta sig under staketet för att välkomna sin kompis som hon hade fått vara utan flera minuter. Som tur var, för mig, var hon något för stor för att komma under staketet och fastnade i stället.

Min ridinspiration var inte den största på morgonen så jag gjorde det lätt för mig och tog båda hästarna samtidigt. Burre fick gå som handhäst och Cawat överraskade genom att sköta sig. Nu har han varit snäll två dagar på raken. De fick trava en del och Burre visade att han har koll på att man kan trava när man är handhäst nuförtiden. Innan vi talade om det för honom begrep han ingenting när jag sa "trav" och började trava min häst. Det är så skoj att hålla på med Burre när han är så lättlärd.

Nu är det inte mycket snö kvar på ridbanan. Imorgon är planen att plocka bort tåbrodden. Helt utan vill jag inte att de ska vara än eftersom stallplanen är en skridskobana på mornarna. Däremot är det tillräckligt mycket vår för att Burre ska få gå naken. Han verkar tycka att det är för lerigt i hagen för att det ska vara skönt att rulla sig. Cawat hann däremot rulla sig på den korta tiden han var ute efter att han hade ätit frukost innan jag skulle rida honom. För honom är det täcke på som gäller. När det blir vardag igen kommer Burre att få på sig ett täcke som lerskydd. Han är nämligen expert på att rulla sig grundligt. I höstas fick jag börja med att spola av täcket för att se om det fanns någon häst under det. En timme senare kunde jag urskilja Burre.

Jag hittade en gamla bild på Burres hov tagen en månad efter operationen. Jämför man den med en nytagen bild ser man att det har hänt lite på en månad.