Onsdagar har blivit den nya hoppdagen. Två hinder stod uppställda på medellinjen. Tanken var att rida en serpentin med tre bågar och göra halt och rygga vid E och B. Övningen kändes inte jätteavpassad till Cawat som inte precis är en häst som drar mot hinder...Däremot var den bra på det sättet att man kunde "rulla på" hur länge som helst. Efter några vändor började Cawat bli trygg med vad som skulle göras och tog sig över utan att fundera.
Framför hindrena låg en markbom som drogs ut till "normalavstånd". Det i samband med att hindrena höjdes till närmare 90cm (!) gjorde att Cawat tyckte det blev lite jobbigt och inte lyfte ordentligt på benen. Men det vanliga är att han stannar när han tycker det är jobbigt så jag ser det som ett framsteg att bommarna flög. När markbommarna hamnade på "Cawatavstånd" tog han i och vi tog oss över utan att det flög en enda bom. Då var jag mer än nöjd med honom.
Det som gör mig extra nöjd med passet var att det kändes bra att hoppa. Inget strul före eller efter, jag kunde titta bortanför hindret och allt bara flöt på trots att det var lite högt för att vara för oss. Jag tror att hoppkursen i julas på K1 när jag hoppade "hur högt som helst" och överlevde fick min hopprädsla att lätta lite, trots att jag knappt har hoppat sedan dess.
Sista hoppningen innan vinteruppehållet tänkte jag lägga ner Cawats och min hoppverksamhet för gott. Och nu bara tre hopplektioner senare går det hur bra som helst (med Cawatmått).
Jag avslutade med lite programträning. Jag fick känna på att det mellangaloppstips jag fick i höstas men inte riktigt trodde på fungerar. Första gången jag försökte rida mellangalopp på diagonalen blev det bara lusgalopp och ett byte innan avbrottet. Nästa gång fick jag in en högre växel. Då gick det bättre. Jag har alltid velat tro att bytet kommer om jag rider i högre tempo men icke.
Burre har fått gå utan täcke ett tag nu och det har gått bra. Igår kväll pratade vi om rullningsrisken som ökade i och med regnet som kom. Jag valde att chansa och lät Burre gå naken. En lerigare häst fick man leta efter. Därför var det skönt att vara färdig riden innan klockan hann bli mycket. Jag tog ut honom för att inte göra de andra hästarna i stallet till astmatiker och det tog en bra stund innan han blev lite renare.
Burre fick en vilodag men vi var på ridbanan en stund och tränade lydnad. I början gick det bra men sen lockade gräset mer... Vi har lite att jobba på. När jag hade gjort allt jag hade tänkt var klockan fortfarande tidigt så jag han snagga Cawats man och svans innan jag gav mig för kvällen. Jag tror det var första vardagkvällen någonsin som jag har haft tid över i stallet. Härligt att inte behöva stressa varje dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar