Betessläpp

Först måste jag bara konstatera att det är farligt att inte rida på helgerna. I går var en ridfri dag för mig som jag ägnade åt att ligga på en gräsmatta och sola. Jag hann knappt hem innan jag upptäckte att min hud hade bytt färg från kritvit till tomatröd. Inte bra. Kan det ha ett samband med att min kropp är van vid att vara täckt av minst tre lager ridkläder och ett lager hästskit?


När jag tyckte att jag var tillräckligt rödbränd gav jag mig av till Tierp och Burre. När jag kom hade Burres beteskamrater i form av två åringar redan dykt upp. Först blev det lite pyssel och pussande på Burre innan vi släppte in honom till unghästarna. När vi väl fick in Burre i hagen gick det lugnt till. Unghästarn var förstås nyfikna och ville undersöka Burre som bara sa ifrån litegrann. Burre kände sig nog ganska vilsen när han insåg att det var han som skulle ta kommandot i hagen.

Jag gick ner och spanade på dem senare på kvällen och på morgonen. Då verkade de vara bra kompisar och höll sig nära varandra. Dessutom hade de upptäckt att någon hade slängt in stora delar av en tall i hagen till deras stora glädje. Nu kan Burre få sitt gnagbehov mättat utan att någon blir sur och unghästen lärde sig snabbt att det var skönt att rulla sig i riset.

Några bilder som inte blev jättebra trots att jag för ovanlighetens skull hade en riktig kamera eftersom det regnade. Aldrig är vädret lagom först för mycket sol sedan regn.