Första språnget tvekade han lite och gick på tre språng men sen tog han i och kom rätt på två språng mellan hindrena. Och inte tvekade han när det blev högre, det gjorde däremot jag. Inte för att jag vet varför men tveka gjorde jag för att jag tyckte att det började bli högt trots att vi hoppade högre förra veckan. När Cawat kände min tvekan stannade han några gånger. En gång stannade han så tvärt att jag var på god väg av! Halvvägs ner i backen bestämde jag mig för att inte åka av och grabbade tag i Cawats hals. Där hängde jag och ropade på hjälp för jag satt för löst för att kunna kravla mig tillbaka själv. Jag blev upputtad på Cawats hals och kunde ta mig tillbaka till sadeln utan att ha nuddat marken.
Efter "incidenten" hoppade vi några gånger till men eftersom modet svek mig sänktes oxern lite. Cawat var superduktig så vi höll inte på så länge utan följde med en annan i stallet och red ut en sväng. Det var första gången på länge som Cawat fick gå ut "på riktigt". Det uppskattade han. Jag vill inte rida ut ensam och jag ställer nog ganska höga krav på den jag rider ut med så det blir inte av så ofta.
Jag avslutar med två betesbilder. På den första ser Burre inte direkt mager ut, han närmar sig snarare den nordsvensk han blev tagen för för ett år sedan. På den andra är hästarna uppställda i storleksordning. Det skiljer inte mycket mellan åringen och Burre. Burre är drygt 165 cm och unghästen ska växa 20% till!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar