Fredagen på Strömsholm

Lagom till sista passet lyckades jag övertyga Svante om att Cawat nog skulle tycka bättre om att få sin lektion på Tågbanan i stället för i ridhuset. Vi rider alltid ute hemma så det är han mest van vid men jag tycker det är lyxigt att rida i ridhus så jag protesterade inte under veckan när Svante tyckte vi skulle vara på samma plats hela tiden för att inte stressa Cawat. Men när alla på kursen utom jag var ute tyckte jag att vi kunde klara det.

Det värsta med att vara ute var att ta sig till ridbanan enligt Cawat. När vi skulle gå hann han se Phille som kom tillbaka från sin lektion och C fick separationsångest. Plötsligt gick det inte alls att gå där vi hade gått massor av gånger under veckan. Tillslut hoppade jag av och ledde honom en bit. Sedan gick det bättre.

Cawat var helt ok på framridningen. Efter en stund kom Björn, som jag har ridit för i massor av år på Solna Ridskola, och skulle ha lektion för de som gick ridledarkursen, så vi fick flytta på oss men det gick bra det med.

Lektionen började som vanligt men ganska snabbt var vi kvalificerade för att rida ett varv p fyrkansspåret. Efter några varv där upptäckte Cawat att det låg skräp i kanten på banan. Livsfarligt! Som tur var kom en ur publiken och räddade oss genom att städa upp.

Vi avslutade veckans sista pass genom att träna avbrott och igångsättningar skritt-galopp. Stackars Cawat som har blivit manad att gå fram hela veckan och nu kom jag och sa att han skulle stanna istället. Det som ser så lätt ut när andra gör det var riktigt svårt. Jag tror att vi fick till ett bra avbrott till skritt, alla andra blev med travinslag. Fattningarna från skritt var inget problem för Cawat. Som sagt han kan allt, det gäller bara att få honom att vilja visa det...

Jag var nöjd med lektionen och försökte komma ihåg att hålla in armbågarna. Lite bra kändes det att få visa upp en fin Cawat för Björn som stod en bit bort och säkert kastade ett getöga på oss.

Efter lektionen fick jag en förmaning av Svante att ta det lugnt med mina hästar. Han tyckte jag skulle skaffa en till istället för att rida Cawat så mycket. Det var ju det jag gjorde. Hur bra gick det? Dessutom tycker jag inte Cawat har fått röra på sig för mycket med tanke på att den enda hage de har haft tillgång till är en liten paddock som han tycker är tråkig och bara står och hänger i. Han som aldrig har haft en tendens till skada klarar nog att röra på sig mer än en timme om dagen i några dagar.

Eftersom det var tävling som gällde för Cawat och mig på lördagen ville jag inte trötta ut honom för mycket. Han hade gått två pass varje dag och blivit ordentligt drillad fem pass på raken. Därför passade det bra att Toril ville skritta bort mot åsen. När Cawat och jag var på Strömsholm för två år sedan bodde vi nära åsen och skrittade upp och ner för den som uppvärming så även det var bekant mark. En lugn och fin skrittsväng blev det alltså framåt kvällen men innan dess hann vi titta på när Svante red sin häst, Luxemburg.

Inför tävlingen har det blivit ett lite annorlunda upplägg för att vara mig. Jag red igenom programmet för en dryg vecka sedan och sedan efter lektionen på torsdagen, det är allt. Jag som vill drilla det tills jag är säker på att Cawat kan det. Sen har jag gett Cawat fri tillgång på havre dagtid. Han har fått så mycket att han inte riktigt har orkat äta upp det trots att han är glupsk hemma. När han är borta har han dock mycket svårare att få i sig både mat och vatten. Och det tog två nätter innan han vågade lägga sig ner. Inte heller har träningarna varit anpassade inför tävlingen. Jag tänkte inte säga något till Svante men någon har skvallrat, jag undrar just vem ;). Det ska bli spännande att se om upplägget håller. Kanske är Cawat överansträngd och jättetrött när det gäller?